torsdag 26 december 2013

FICK TRÄNINGSTIPS

Dag 360
Juldagskvällen. Tvåan och Mattis K körde till staden i norr. Ettan och trean for ut på stan. Vaimo kollade in reprisen på Silvias fyllasi. Jag detaljplanerade min nästa utmaning. I säng vid midnatt. 
Julannandagen. Steg upp sju. Packade träningsväskan med ombyteskläder, en handduk. Och en av våra tusen konfektaskar. Drog på mig träningskläderna. Och tomtemössan. Tog vaimos svarta till HOP-HAB Teams traditionella julannandags-springasi. Flera medlemmar redan på plats. Henry M, Bo L, Fredrik A, Thorolf F och Jan-Erik G. Plus hjältarna från Honolulu Marathon Bjarne H, Christer N och Grels W. Jag började genast fråga ut dem om loppet. Prick åtta begav sig gänget ut på banan. Näsorna vändes mot Schaumans. Eftersom min Garmin inte hittade sina satelliter direkt blev jag rejält efter i starten. Kutade upp det sista paret, Thorolf och Jan-Erik. Valde att springa med dem. Jättelugnt tempo. Fick ihop en knapp mil. Julbastu efteråt. Eftersom herrarnas bastu renoveras som bäst, så fick vi nöja oss med damernas. På bastulaven passade jag på att intervjua Grels om hans uppladdning inför Honolulu. Han hade ju sprungit otroligt bra over-there. Och kommit på andra plats i sin åldersklass. Grels berättade att han bara tränat två månader före själva loppet. Hans första på ett-och-ett-halvt år! Långa, tjugo-kilometers-länkar i bra fart. Kombinerat med ett längre pass. Och ordentligt med vila däremellan, rekommenderade silvermedaljören. Hmmm. Det skall jag också försöka tänka på i fortsättningen Efter bastun öppnade jag konfektasken. Trugade pralinerna på gubbarna. Fick tidningen Juoksijas septembernummer av Bo. Han bad mig läsa artikeln, Luovaa huluutta.
Rattade hem igen. Käkade chiagröt och lade mig på soffan. Tyngde i mig två nävar av nöt-russinblandningen. Somnade mitt i den andra. Vaknade. WTF! Vad tusan har jag i käften? Första gången jag vaknat med munnen full av halvtuggade nötter och russin. Slötittade på en australiensisk tecknad film, Happy feet. Började gilla filmen alltmer. Handlade om en tondöv pingvin. Som kompenserade sin defekt med ett stort hjärta och snabba fötter. Till slut kunde jag inte slita mig från filmen. Lyckligt slut.
Men. Men. Till slut kallade plikten. Lunchdags på Marstranden Bed & Brekfast. Ställde mig vid spisen. Trollade fram lunchen av rester. Ropade efter ettan och trean. Lyckades efter viss möda få dem till köksbordet. Själv nöjde jag mig med en tallrik risgrynsgröt. Från förra veckan.
Läste artikeln i Juoksija. Den handlade om en sextiofyraårig kille från Ranua i Lappland, Seppo Harjumaa. Han har kutat varje dag. I tjugoåtta år! Plötsligt kändes mina trettio dagar väldigt futtiga. Än värre är den brittiska maratonstjärnan Ron Hill. I december nästa år har han sprungit varje dag. I femtio år! Inte konstigt att artikeln rubricerades "Luovaa huluutta".
Eftermiddagen och kvällen fortsatte med PL-fotboll. Tre matcher på raken. Tur för vaimo att hon hade kvällsskift! Hon gillar nämligen inte alls ljudet av den finska kommentatorn. Jag gladde mig förstås mest åt Arsenals bortaseger mot West Ham.
I morgon bitti startar årets nyårsraketsförsäljning. Jag skall prångla smällare i gröna butiken från nio till tre. Huh, huh!

Saldo: 9,7 km

Totalt: 3 602,3 km

Mål: + 2,3 km

Kanon: Julannandags-springasi

Kalkon: För mycket stillasittande.

Inga kommentarer: