måndag 11 november 2013

QUE SERA, SERA

Dag 315
I går kväll. Deppade lite efter Arsenalförlusten. Kollade in Solsidan och Johan Falk. Plockade fram träningskläderna. Och hängde dem på köksstolen. I säng först halv ett. Tog treans eftersom jag inte orkade släpa bort kuddberget från dubbelsängen. Vaimo jobbade natt.
Sov gott i högsängen. Steg upp viideltä. Käkade chiagröt, mackor, havtornssaft och kaffe. Trots att jag skulle springa rätt snart. På med träningskläderna. Pedade till busstation. Taru bakom ratten. Gav henne väskan med ombyteskläder. Hoppade av vid S-market i Holm. Kutade norrut. Motvind. Löpningen gick dessutom riktigt trögt. Fick stanna och puusta flera gånger. Tog en extra sväng upp till Baltic. Bara för att få ihop 1,25 mil. Det fick jag. Prick! Najs!
Duschade. Och smörjde framlåren med magnesiumolja. Loggade mina kilometrar. Sedan var jag redo för en ny arbetsvecka. Förberedde dagens lektioner. Och eftermiddagens elevvårdsmöte. Korvsoppa till skollunch. Jami! Satte mig bland de yngre eleverna. De stirrade storögt på min tallrik som badade i senap. Förklarade att jag inte kan tänka mig att äta korv utan sinappia. Oavsett om det är grillkorv eller korvsoppa. Såheså!
Telefonen ringde. Malin H från ÖT. Min hårdskiva gick genast igång. Vad tusan kan det vara fråga om? Jo,sa Malin. Jag har ju följt din blogg. Och skulle gärna göra en intervju med dig. (tystnad) Med mig? WTF! En riktig intervju. Vad tusan skall jag svara på det? Samtidigt som jag hörde mig själv svara. Det går säkert bra. När skall vi träffas? Vi enades om att sammanstråla nästa vecka. Tack och hej! Blev sittande en stund i tankar. Vad tusan skall jag berätta om? Ska jag ta med mina medaljer? Och fotona från Berlin och NY? Borde jag streka opp me, naaleiss? Malin hade visst nämnt något om en fotograf? Insåg att en intervju i lokalpressen nog kan locka nya läsare till min blogg. Njaaaaaeeee. Beslöt mig ändå för att inte förbereda mig alltför mycket. Det får bli som det blir. Que Sera, Sera.  Och. Jag lämnar nog medaljerna i bokhyllan. Trots allt så är jag ju ingen toppidrottare. Även om jag ibland inbillar mig det.
Avslutade skoldagen med ett elevvårdsmöte. Och tog gula hem. Mörkt och kallt då jag pedade hem från busstationen. Ringde morsan. Som genomgått en mindre ögonoperation i morse. Lugnande besked. Allt hade gått som planerat.
Gjorde tacos då jag kom hem. Bjöd vaimo. Men hon ville inte ha. Satt i stället fastklistrad framför Miss Universum på dumburken. Jag sneglade lite på uima-puku-kierroksen. Medan jag försökte tråtta i mig taccosarna, utan att klåtta alltför mycket på pöytä-liinan. Göta Petter vilka styltor brudarna hade! De allra längsta satt under Miss Venezuela. Som vanligt.
I morgon skall jag upprepa dagens morgonlänk. Hoppas bara att det inte är alltför kallt i morgon bitti. Kollade att Ilmatieteen Laitos i alla fall utlovat plusgrader. På eftermiddagen skall jag på skolning, I-Movie. Najs! Sedan på kvällen väntar Sunes hårda nypor. Hur tusan skall jag kunna bortförklara den skrala NY-tiden åt honom?

PS!
Tvåan hann också gratta sin pappa, på rätt dag, strax före midnatt, på naamakirjan.
Saldo: 12,5 km

Totalt: 3 040,0 km

Mål: - 110, 0 km

Kalkon: Morgonpasset gick trögt.

Kanon: Tja, att det är måndag. Gillar måndagar. Fråga mig inte varför!

Inga kommentarer: