I morse. Vaknade. Kollade klockan. WTF! Långa på tolv och korta på tio. Visste inte om jag skulle jubla eller gråta. Bestämde mig för det första alternativet. Antar att jag behövde sova ut ordentligt. Tackade JB och tog itu med morgonbestyren. Däribland tisdagsinvägningen. Upp på vågen, sjuttioen pilkku sex. Inget att jubla över, men bättre än senast.
Fortsatte dagen med att besöka mina föräldrar. Morsan bjöd på glass. Jag lyckades kleta ner gungstolen och bringo på pajto miin. Sen pedade jag vidare till Prisma. Letade upp Matti J för att kolla att allt var ok med fyrverkeriförsäljningen i samband med veneziansk. På väg ut från butiken föll mina ögon på några färgglada burkar. Liknade snusdosor. Jag har varit slav under snus-oket lika länge som Mose vandrade i öknen, 40 år. Har nog gjort ett par halvhjärtade försök att sluta. Men inga allvarligt menade. Nu har jag börjat fundera om snusandet eventuellt inverkar negativt på mina löpresultat. Kanske, kanske skulle jag prestera bättre om jag slängde mina burkar? De burkar jag nu kikade på verkade vara rena hälsokuren. Innehöll tio olika vitaminer, tre olika mineraler och ginseng. Tjugofyra hälsoprillor för fem å niitti. Efter viss tvekan slog jag till. Köpte en blå burk. Direkt efter kassan stoppade jag in min första hälsoprilla. Tja! Vi får väl se. Eventuellt har jag sluppit oket, men knappast!
Hälsotemat fortsatte då jag kom hem. Vaimo hade kokat snålsoppa. Jag slevade i mig en jätteportion. Efter maten kände jag mig ofantligt trött. Med tanke på den goda nattsömnen, lite konstigt. Slängde mig i treans säng. Somnade heti. Sov ett par timmar! Vaknade. Utvilad och ganska rastlös. Ville springa, men hade tänkt vila eftersom jag ju skall tävla i morgon. Intalade mig själv att jag nog behöver gasa på lite i dag också. Speciellt svårövertalad var jag inte. Pedade iväg till Centralplan. Sprang tio riktigt lugna varv. Sen två tuffa. Just då jag höll på med de tuffa varven så dök Tony R upp vid banan. Efter målgången kom han fram till mig. Hördu Ingo, ursäkta men jag måste få säga att det såg fruktansvärt tungt ut! Jag höll med honom. Visste inte riktigt om han menade att min löpning såg tung ut eller om han menade att jag tränade tufft. Bestämde mig för det senare, men tror nog innerst inne att han tyckte jag sprang som den gamla gubbe jag är. Träffade också Janne P. Han tyckte jag såg vältränad ut. Det gillade jag däremot att höra. Fattas bara. Jag har ju övergått till hälsoprillor. Avslutade med ännu fem lugna varv. Fick ihop drygt sju kilometer.
Hem igen. Nu var det slut på hälsotjafset. Stoppade i mig två hot-dogar a la double de luxe, kaffe och en stor blåbärsbulle med kvarg. Nami!
I morgon kväll är det som sagt tävlingsdags, Esse Run. Då skall jag kuta som galen. Men före det skall vaimo och jag luncha med två trevliga jenkkare, Jan-Håkan och Bobbi. Ser verkligen fram emot att få träffa dem.
Saldo: 7,2 kmHälsotemat fortsatte då jag kom hem. Vaimo hade kokat snålsoppa. Jag slevade i mig en jätteportion. Efter maten kände jag mig ofantligt trött. Med tanke på den goda nattsömnen, lite konstigt. Slängde mig i treans säng. Somnade heti. Sov ett par timmar! Vaknade. Utvilad och ganska rastlös. Ville springa, men hade tänkt vila eftersom jag ju skall tävla i morgon. Intalade mig själv att jag nog behöver gasa på lite i dag också. Speciellt svårövertalad var jag inte. Pedade iväg till Centralplan. Sprang tio riktigt lugna varv. Sen två tuffa. Just då jag höll på med de tuffa varven så dök Tony R upp vid banan. Efter målgången kom han fram till mig. Hördu Ingo, ursäkta men jag måste få säga att det såg fruktansvärt tungt ut! Jag höll med honom. Visste inte riktigt om han menade att min löpning såg tung ut eller om han menade att jag tränade tufft. Bestämde mig för det senare, men tror nog innerst inne att han tyckte jag sprang som den gamla gubbe jag är. Träffade också Janne P. Han tyckte jag såg vältränad ut. Det gillade jag däremot att höra. Fattas bara. Jag har ju övergått till hälsoprillor. Avslutade med ännu fem lugna varv. Fick ihop drygt sju kilometer.
Hem igen. Nu var det slut på hälsotjafset. Stoppade i mig två hot-dogar a la double de luxe, kaffe och en stor blåbärsbulle med kvarg. Nami!
I morgon kväll är det som sagt tävlingsdags, Esse Run. Då skall jag kuta som galen. Men före det skall vaimo och jag luncha med två trevliga jenkkare, Jan-Håkan och Bobbi. Ser verkligen fram emot att få träffa dem.
Totalt: 1 968,8 km
Kanon: Hälsoprillan kan bli min räddning.
Kalkon: Snus-oket
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar