fredag 5 juli 2013

D-DAY

Dag 186
D-Day. Vaknade klockan fem. Kollade himlen. Tja. Kunde ha sett bättre ut. Kunde ha varit värre. Kollade ÖT. TOTO hade anlänt med privatflyg till Krombi i går. Hade snackat med pressen redan på flygplatsen. I natt hade de slaggat eller partajat i Jeppis. 
I väg till Centralplanen halv åtta. Kände viss nervositet. Tänk om jag gör bort mig. Tänk om jag pärkkar David Paich keyboard eller Steve Lukathers Gibson! Hemska tanke. Nåja. Lovade mig själv att ta det försiktigt. Inte stressa. Det behövde jag heller inte göra. Avlastningen av ljus och ljud gick till en början segt. Många kaffepauser och mycket väntande. En av TOTO:s busschaufförer vaknade vid tiosnåret. Den yrvakna chaffisen visade sig vara från Skottland. Han ville till backstage. Jag följde honom dit. Han tackade mig så mycket. Lämnade ljud- och ljusbyggandet. Fortsatte i stället med att ordna fram fler sittplatser. Transporterade och riggade upp fyra mobila läktare. Jokki K och Ari M hjälpte till. Käkade fisksoppa. Klockan halv två pedade jag hem. Tog en timmes tupplur på soffan. Najs! Tillbaks till konsertplatsen. Började med att kolla in scenen. Såg en bekant typ framför scenen. Är det inte? Jo, visst var det Simon Phillips, trummisen i TOTO. Livslevande. Ett par meter bakom mig. He va naa he! Hjälpte sedan till med biljettinsläppets portar. Täckte ingången med jättelånga tältdukar. Fortsatte till ingången där talkofolket skulle samlas. Massor av otåliga arbetare. Jag fick uppbåda hela min charm för att hindra dem från rusa in utan att ha fått nödvändig information. Två timmar senare. Strax efter klockan sju öppnades portarna. Folk strömmade in. Min uppgift var att kolla väskor. Slående många damer kom med snusdosor. En bjöd mig en pris. Tackade. 
Nu väntar alla på att förbandet med Geir Rönning skall börja spela. Bjarne S frågade oss ordningsvakter om det var någon som ville ta en kaffepaus. Gissa vem som genast anmälde sig? Avslutar bloggandet för dagen. I morgon lär jag ha mycket att berätta om. PUK!

Saldo: 0,0 km

Totalt: 1 938,8 km

Mål: + 78,8 km

Kanon: Mötet med Steven Phillips

Kalkon: Saknade solen

2 kommentarer:

Kirsi Siegfrids sa...

Egentligen har du sprungit hur mycket som helst idag...fast kanske inte i de där skorna som räknas...
Jag håller tummarna för strålande väder både ikväll och i natt! För på natten skall ni väl jobba ännu mera än vanligt!
Fantastiskt att du och andra gör ett så stort jobb...ni är ju som ett bättre stafettlag i maraton av arbete! Och inte att förglömma att din fru ställer upp och säljer drycker!
En fjäder i hatten och tillönskan och fjäderlätta ben...om inte i morgon men på söndagen!
Trudelutt alá Toto!

INGO sa...

Tack Kirsi! Vi har faktiskt jobbat stehårt för en lyckad konsert. Jag gissar att vi har över 9000 pers i publiken. Vädret är inte perfekt, men helt okej. Vaimo kränger öl och jag är ordningsvakt. Jeppis, 5.7 kl 22:57.
Trudelutt!