I går. Firade en underbar födelsedag vid villan i Vexala. Fick massor av gratulationer. Från när och fjärran. Dock inga paket. Gissar att det är Itella som slarvat. Innan vi åkte hem till Allsången, premiärdoppade jag mig i havet. Värmde upp kroppen rejält före med styrketräning på stranden. Vaimo skrattade åt mitt sprättande. Efter simturen kände jag mig riktigt trött. Tog en rejäl tupplur. Som vaimo förevigade.
I morse. Steg upp halv sju. Bilade till jobbet. Schemaläggning på agendan. I början av juni kämpade jag länge för att få allt klart. Men gav upp. Andreas H, rektorskollega, hade lovat hjälpa mig på traven. Han kom direkt från hammaslääkäri. Med naama helt förvridet. Bedövning, sluddrade Andreas. Hujedamej! Själv har jag en obotlig skräck för tandläkarstolen. Brukar fråga min tanddoktor Stefan B om jag bara kan få betala. Alltså, utan att kliva upp. Antar att min rädsla bottnar i minnen från barndomen. Minns de tandläkarresor vi gjorde i skolan. Tidigt på morgonen. Hela skolan stuvades in i ett par minibussar. Off till tandläkarmottagningen. Där skulle vi stanna. Hela skoldagen och lite till. I ett pyttelitet väntrum. Luktade eter, svett och vånda. Namnupprop. Hoppades alltid att mitt namn trillat bort från tandsköterskans lista. Det gjorde det aldrig! JU-SEEE-LIUS! En efter en klev vi barn upp i tortyrstolen. Gaa-pa, gaa-pa, GAAA-PAA! Här har det visst slarvats rejält med tandborstningen! Tanddoktorn vrålade väl inte. Men tonen var skarp. Rosenborrar, sylvassa nålar, bomullstussar i massor. Allt stuvades in i våra munnar. Medan doktorn rotade och letade efter Karius och Baktus, två troll som bodde i våra tänder. Som grävde svarta hål i gaddarna. En efter en stapplade vi sen ut i friheten. Ut i väntrummet. Bleka som lakan. Bomullstussarna kvar i käften. Blod i mungipan. Möttes av klasskompisar med uppspärrade ögon. Skräckslagna. NÄSSTAA! Bedövning. WTF! Det visste vi barn ingenting om. Jag minns också att jag där hemma hade en blå sköljmugg. Med texten "det blir aldrig hål i en ren tand". Pyttsan. Minns att jag hade åtta hål en gång. Minns också att jag hade en kompis som hade hål i varenda tand, nästan.
Men. Tillbaka till verkligheten. Andreas stannade i rektorsexpeditionen en god stund. Hjälpte mig med schemaläggningen. Kanon! Hoppas jag någon gång får tillfälle att tacka honom ordentligt. Fortsatte arbetet på egen hand. Klockan två hade jag fått ihop alla klassers scheman. Kände mig jättenöjd. Publicerade arbetet och fortsatte med övrigt kontorsjobb. Hann också boka tågbiljetter och hotell till Arsenal-Manchester City nu på lördag. Halv fyra stängde jag rektorsexpeditionen. Bilade hem.
Genast jag kom hem bytte jag om till träningskläder. Enligt Szalkais upplägg borde jag ha vilat idag. Men eftersom jag också har min utmaning att tänka på. Så skulle jag ut på ett lätt distanspass, Larsmo maxi. Tunga regnmoln hängde över mig i starten. Skönt och varmt ändå. Men Tor hade plockat fram storsläggan. Körde trumsolon. Efter bara ett par hundra meters löpning drog vår H ur proppen. Regnet öste ner. Stundtals vräkte det ner. Till all lycka hade Sankte P ställt termostaten på prick 38 grader. Kändes som en lång dusch. Var ändå glad över lippalakkin som jag för ovanlighetens skull tagit på mig. Vet inte om det berodde på regnet. Men. Jag var tvungen att slå flera drillar under resans gång. Var tredje kilometer hojtade blåsan att nu var det dax igen. Lyckades i alla fall ta mig runt banan. Klafsade in i lägenheten. Blev stoppad av vaimo i tamburen. Tryckte in mig i bastun. Där, där får du lämna dina paltor! Åtlydde ordern. Struntade i töjandet. Satte mig i stället vid köksbordet. I bara mässingen. Slevade i mig två portioner snålsoppa. Kollade posten. Inga paket idag heller. Får nog slå en signal till Stefan H, Itellachefen.
Saldo: 11,5 kmMen. Tillbaka till verkligheten. Andreas stannade i rektorsexpeditionen en god stund. Hjälpte mig med schemaläggningen. Kanon! Hoppas jag någon gång får tillfälle att tacka honom ordentligt. Fortsatte arbetet på egen hand. Klockan två hade jag fått ihop alla klassers scheman. Kände mig jättenöjd. Publicerade arbetet och fortsatte med övrigt kontorsjobb. Hann också boka tågbiljetter och hotell till Arsenal-Manchester City nu på lördag. Halv fyra stängde jag rektorsexpeditionen. Bilade hem.
Genast jag kom hem bytte jag om till träningskläder. Enligt Szalkais upplägg borde jag ha vilat idag. Men eftersom jag också har min utmaning att tänka på. Så skulle jag ut på ett lätt distanspass, Larsmo maxi. Tunga regnmoln hängde över mig i starten. Skönt och varmt ändå. Men Tor hade plockat fram storsläggan. Körde trumsolon. Efter bara ett par hundra meters löpning drog vår H ur proppen. Regnet öste ner. Stundtals vräkte det ner. Till all lycka hade Sankte P ställt termostaten på prick 38 grader. Kändes som en lång dusch. Var ändå glad över lippalakkin som jag för ovanlighetens skull tagit på mig. Vet inte om det berodde på regnet. Men. Jag var tvungen att slå flera drillar under resans gång. Var tredje kilometer hojtade blåsan att nu var det dax igen. Lyckades i alla fall ta mig runt banan. Klafsade in i lägenheten. Blev stoppad av vaimo i tamburen. Tryckte in mig i bastun. Där, där får du lämna dina paltor! Åtlydde ordern. Struntade i töjandet. Satte mig i stället vid köksbordet. I bara mässingen. Slevade i mig två portioner snålsoppa. Kollade posten. Inga paket idag heller. Får nog slå en signal till Stefan H, Itellachefen.
Totalt: 2 255,8 km
Mål: + 65,8 km
Kanon: Hjälpen jag fick av Andreas.
Kalkon: Inga paket, idag heller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar