onsdag 2 oktober 2013

FUNDERINGAR

Dag 275
I går kväll. Kollade och organiserade mina foton från Berlin. Många skräpbilder. Ett fåtal pärlor. Men roligt att titta på ändå. Senare på kvällen. Kollade Champions League, Arsenal-Napoli. Hemmaseger! Jess!
Sovmorgon. Steg upp först klockan sex. Kände mig utvilad. Fil, rosta bröö, havtornssaft, magnesium och kaffe. Till jobbet i röda, rostiga. "Röjkte och fundeerade" bakom ratten. Hur tusan skall jag lägga upp träningen inför NYCM? Jag har fått en massa goda råd på FB. Vesa B skrev."New York kommer väldigt fort! Från erfarenhet föreslår jag ingen löpning på en vecka och efter det ännu en vecka riktigt lugna pass ! Ifall du måste träna inkommande två veckor föreslår jag helst träning på mosse, efter det återupptar du löpning försiktigt igen!" Tommy F joinade diskussionen: "Prova ngt annat än löpning veckan efter marathon. Cykla eller simma!" Anders N hade kanske det mest radikala förslaget. "Jag har någongång läst att det tar ca 1 dag/mile att återhämta sig, dvs. drygt tre veckor efter ett lopp. Det betyder inte vila, men inte några hårda pass. Kanske magnecium el.dyl. vore bra? Samt tänjningar och massage. Samt någon annan form av uthållighetsträning, t.ex biljard." Lotta W tipsade mig om en intressant artikel av Szalkai, "Så här kommer kommer du igång efter maran." Slutligen Janne N. Som föreslog att jag skulle "lyssna på kroppen och vaimo".
Som jag nämnde igår kände jag mig ganska fräsch redan dagen efter Berlinmaran. Och efter besöket hos Sune E känner jag mig i det närmaste helt återställd. Jag är ju i ett litet speciellt läge eftersom jag ju utöver NYCM också har min utmaning att tänka på. Mina pluskilometrar har minskat drastiskt inför och efter Berlin. Enbart av den anledningen borde jag nog återuppta löpning genast. Men. Det får bli lugna distanspass. Plus lite upprätthållande styrka. Och, som jag nämnde igår. Åtminstone ett rejält långpass vill jag hinna med i oktober. Så här skriver min husguru Anders Szalkai: "Genom kortare lugna distanspass, påskyndar man återhämtningen och bibehåller mycket av den träningsnivån man byggt upp fram till maran. När en vecka gått, efter maran, kan man ta ett lite mer normallångt distanspass. Efter runt 10 dagar brukar kroppen vara redo för lättare fartpass igen. Visst är återhämtningen mycket individuell, och olika individer har reagerat olika på loppet, men att ta en ”efter maran period” på minst 10 dagar ger kroppen marginal till att inte bli övertränad. När löparen sen känner att farten finns där igen, utan att man behöver kämpa kan man börja lägga in lite längre pass igen, för någon kommer det säkert redan efter 14 dagar, andra behöver både 3 och 4 veckor innan kroppen är redo för längre pass." Okej. Jag tror att jag vet hur jag skall göra.
Annars. En helt normal dag på jobbet. Avslutade den med ett rektorsmöte. Chefen grattade. Najs!Direkt efter mötet fortsatte jag till Fitness. Sprang en långsam mil på mattan. Kändes lätt. Fortsatte med lite styrka.  Töjde och satt en stund i bastun. Hem via lähikauppan. Handlade fil, bacon och en ny produkt, Axas havreflakes. Mötte tvillingarna Johan och Thomas ute på gården. Berättade lite om loppet. Väl hemma igen kollade jag lite bilder som Marathonphoto tagit under själva loppet. Beställde en foto-cd. Kostade skjortan. Men det kan den vara värd. I morgon fortsätter jag med ett lätt distanspass. Har ännu inte bestämt när och var.

Sldo: 10,0 km

Totalt: 2 801,0 km

Mål: + 51,0 km

Kanon: Arsenals seger i CL.

Kalkon: Svårt att veta hur mycket man vågar träna.
  

Inga kommentarer: