I går kväll. Klev in i Vikingterminalen vid åttatiden. Kände att jag behövde göra the little one. Fick nästan genast syn på hemlighuset. Klev in. Inga andra gäster. Tre bås. Men inga pissoarer? Ok. Valde mittenbåset. Drillade. Någon ryckte i dörren. WTF! Ser päronet inte att det är upptaget, rött? Nytt ryck i dörren. Nä-nuu! Två päron på en minut! Avslutade drillen. Klev ut ur båset. Möttes av tre......brudar! Som stirrade på drillaren. Som om de sett ett spöke. Kände igen Kristiina H, rektorskollega. Oh nou! Hissen gick upp. Här borde jag INTE vara. Shitt! Kristiina kom genast till min undsättning. "Nämen sidu Ingo, nu har du nog gått fel!" Vände sig sen till de övriga brudarna. "Han är inte alls farlig!" Jag hummade någonting instämmande. Ursäktade mig. Så förfärligt mycket. Slank ut ur damtoaletten. Som en oljad blixt. I vänthallen utanför. Hundratals väntande resenärer. Såg i ögonvrån hur flera av dem pekade finger, skrattade och viskade. Också flera rektorskollegor. Som sannerligen inte drog sig för att piikka den stackars dam-rums-drillaren.
Kvällen fortsatte med en buffé ombord på Viking Grejs. Digert utbud. Joinade kusinerna Hjulfors och Andreas pappa Torvald. Vrålhungrig. Käkade därför som en hevonen. Satsade mest på lammfiléerna. Jättegoda! Avslutade med glass. Raap!
Kvällen fortsatte med en buffé ombord på Viking Grejs. Digert utbud. Joinade kusinerna Hjulfors och Andreas pappa Torvald. Vrålhungrig. Käkade därför som en hevonen. Satsade mest på lammfiléerna. Jättegoda! Avslutade med glass. Raap!
Efter skrovmålet kände jag mig jättetrött. Kollade slutet av CL-matchen, RealMadrid-Juventus. Fortsatte till karaokebaren. Satt och lyssnade på en massa låtar på finska. Kände inte igen en enda! Är inget större fan av finsk musik. Och gillade definitivt inte det som framfördes. Låtarna saknade allt jag vill ha. Ingen melodi. Ingen refräng. Absolut ingenting! Jo, en fruktansvärt massa långa, svåra ord som radades upp efter varandra. Låt efter låt. Vad tusan är detta? Dam-dididam-dididam-dididamdamdamdam-dam. Dam-dididam-dididam-dididamdamdamdam-dam. Minä lähden Pohjois-Karjalaan, vaihdan farkut verkkarihousuun. Kotiseudulle Pohjois-Karjalaan, juon kaljaa auringon nousuun. Matkustan pohjoiskarjalaan, vaihdan farkut verryttelyhousuihin. Jag fattade nada. Låt på låt. Text på text. I samma stil. Hur tusan kan någon gilla detta? Lämnade karaokebaren. Ännu tröttare. Landstigning i Långnäs klockan ett. Därifrån till hotell Arkipelag. Stupade i säng klockan två. Bestämde mig för att skippa morgonlänken.
Efter morgonsim, morgonbastu och morgongröt var det hög tid att söka sig till förmiddagens föreläsningspass. Letade mig fram till hissen. Tryckte på hissknappen. Väntade på att buren skulle komma upp till fjärde våningen. Dam-dididamdamdamdam-dam. Dam-dididamdamdamdam-dam. Vad tusan? Tryckte på hissknappen. En gång till. Hårt! Väntade. Dam-dididamdamdamdam-dam. Nej nu! Hur länge skall hiss-eländet dröja? Kollade hissknappen ännu en gång. Jah-haaa. Jag har ju för tusan stått och painat på belysningen. Voi huh-huh. Tryckte på rätt knapp. Hissade. Och gick över gatan. Lagom till invigningen av årets Rektorsdagar.
Förmiddagen upptog två föreläsningar. Kurt Torsell inledde med en slags paragraf-safari. Sen en mycket intressant föreläsning. Gabriella Ekström från Uppsala, "Skolledare som lagbyggare - en Zlatan gör inget lag." Gillade speciellt då hon citerade Sacha Guitry, en fransk skådespelare. "Klokheten har vi fått från våra erfarenheter. Erfarenheterna kommer från våra dumheter." Jag gör ju för tusan dumheter stup i kvarten. Kanske det finns hopp för mig då?
Efter Gabriella var det dags för "na itasi" igen. Tänkte nästan att skippa den. Men. Var tvungen att smaka på de inbjudande laxkotletterna. Mmmmm.
Eftermiddagen fortsatte med en ny föreläsning, "Chefens välmående - hur orka med vardagen som rektor." Föreläsaren hette Tony Dunderfelt, psykolog. Som hävdade "att må bra/att känna sig energisk och kapabel är en universell mänsklig förmåga". En förmåga som dagligen behöver tränas. Och då snackar vi väl mental träning. Borde jag lägga in ett mentalt pass i veckan? Nästa programpunkt handlade om ett försök med årsarbetstid för rektorer. Tja, varför inte? Skulle passa mig riktigt bra. Dagen avslutades med ett seminarium kring vad man gjort på Åland för att höja lärarnas digitala kompetens.
Efter seminariet var det dags för en gemensam kvällslänk. Äntligen! Prick en vecka sedan jag sprang senast. Kusinerna Hjulfors och Niklas N följde med. Eller. Egentligen var det nog jag som följde med dem. Annars hade det gått galet. Garanterat! Kanonväder i Maiehamn. Fick nästan sommarfeeling.
Efter länken. Kände mig nöjd över att framlåren verkade ok. Lite bekymrad över en liten sträckning i vänster rumpa. Men det behöver inte betyda något. Skyndade mig ner till bastun. Stängt! Shitt! Duschade i stället. Och rollade lite dödö under kainalona. Vandrade sen över gatan till Alandica. Dags fö "na itasi". Taas! Dam-dididamdamdamdam-dam. Enerverande låt. Faktiskt!
Efter Gabriella var det dags för "na itasi" igen. Tänkte nästan att skippa den. Men. Var tvungen att smaka på de inbjudande laxkotletterna. Mmmmm.
Eftermiddagen fortsatte med en ny föreläsning, "Chefens välmående - hur orka med vardagen som rektor." Föreläsaren hette Tony Dunderfelt, psykolog. Som hävdade "att må bra/att känna sig energisk och kapabel är en universell mänsklig förmåga". En förmåga som dagligen behöver tränas. Och då snackar vi väl mental träning. Borde jag lägga in ett mentalt pass i veckan? Nästa programpunkt handlade om ett försök med årsarbetstid för rektorer. Tja, varför inte? Skulle passa mig riktigt bra. Dagen avslutades med ett seminarium kring vad man gjort på Åland för att höja lärarnas digitala kompetens.
Efter seminariet var det dags för en gemensam kvällslänk. Äntligen! Prick en vecka sedan jag sprang senast. Kusinerna Hjulfors och Niklas N följde med. Eller. Egentligen var det nog jag som följde med dem. Annars hade det gått galet. Garanterat! Kanonväder i Maiehamn. Fick nästan sommarfeeling.
Efter länken. Kände mig nöjd över att framlåren verkade ok. Lite bekymrad över en liten sträckning i vänster rumpa. Men det behöver inte betyda något. Skyndade mig ner till bastun. Stängt! Shitt! Duschade i stället. Och rollade lite dödö under kainalona. Vandrade sen över gatan till Alandica. Dags fö "na itasi". Taas! Dam-dididamdamdamdam-dam. Enerverande låt. Faktiskt!
Totalt: 2 905,2 km
Mål: - 64,8 km
Kanon: Det positiva beskedet från framlåren.
Kalkon: Damtoalettbesöket.
2 kommentarer:
Men du e så rolig Ingo! Tänk att nån kan göra så mycket roligheter som du! Har sett dig på Fitness ett par gånger och blir alltid lika full i skratt. Kanske jag borde följa med lite bättre för att se om du hittar på nått skojj! :)
Tack för de snälla orden Johanna!
:-) Ingo
Skicka en kommentar