I går kväll. Fia S hade lämnat en kommentar på mitt blogginlägg. Föreslog att jag skulle ta min magnesiumdos på kvällen, strax före läggdags. I stället för på morgonen som jag brukar. Tackade för tipset. Och blandade genast till en shot. Somnade före kymmenen-uutiset.
Vaknade vid midnatt. Pigg. Som en mört. Gjorde mig redo för en ny arbetsdag. Kollade köksklockan. WTF! Bara tolv. Jess! Då får jag ju sova fem timmar till. What ö feeling! Tillbaks till sänghalmen. Fortsatte snarka till fem. Tisdagsmorgon. Vilket ju innebär ett besök på badrumsvågen. Kände mig riktigt plufsig. Befarade en smärre katastrof. Sjuttiotvå-komma-två. På grammet lika tung som då jag startade min utmaning, 1.1.2013. Men tvåhundra gram lättare än senaste vecka. Alltid något. Käkade lite. Pedade iväg till busstationen. Mörkt ute. Träffade Markus W som hastigast. Växlade några ord med honom. Fortsatte med Haldins gula till Bosund. Terho H bakom ratten. Lärde mig ett nytt uttryck på finska, "täys-istunto". Skrattade gott åt den benämningen. Låter dock bli att närmare utveckla ordets betydelse, just nu. Pörhäpps lejtär. Lugnt i skolan. Höll ett par mattelektioner. Spelade lite blockflöjt. Ugnskorv med potatismos till skollunch. Fortsatte dagen med skrivbordsarbete. Klockan ett hade jag stämt träff. Med en brud. Som ville inspektera den tilltänkta bröllopssalen. Visade henne runt lite. Svarade på brudens frågor. Tog sen tvåans buss hem.
Hemma. Tyst i lägenheten. Käkade ett par tallrikar havreflakes. Och en filkopp. Tog en tupplur. Vaimo kom hem. Ställde sig genast vid spisen. Kokade snålsoppa. Jippie! Bytte om till träningskläder. Spelade lite SongPop på paddan. Och väntade på att klockan skulle bli fem. SongPop gillar jag skarpt. Man får höra introt till fem låtar. Sen gäller det att så snabbt som möjligt känna igen låten bland fyra alternativ. Varannan gång får man välja genré. Jag brukar välja så gamla låtar som möjligt, typ 50-tals eller 60-talslåtar. Helst skulle jag välja svensktoppslåtar från mitten av sextiotalet. Men den genren finns nog inte. Moderna låtar, punk, rap och jazz-tjafs är jag däremot värdelös på. I dag fanns det en specialare på SongPop, Elton John-låtar. Ingen, absolut ingen besegrar mig i hans låtrepertoar. Tja, kanske Elton själv och hans låtskrivarpartner Bernie. Men de spelar knappast SP. Därför gick det rätt bra för mig idag. Utom då ja tävlade mot Roland R, alias Viktor Hurmio. Då loosade jag. Förstås. Plötsligt dök en känd låt upp i min öronsnäcka. Dueling banjos, filmmusik från sjuttiotalet. Filmen hette på svenska "Den djupa floden", i original The Deliverance. Med Jon Voight och Burt Reynolds. Mindes en av scenerna som i går. En ung, blyg kille sitter högt uppe på en veranda. Spelar banjo. Möter en av filmens hjältar. Som spelar gitarr. De två börjar parata med varandra. Via sina instrument, dueling banjos. Ett otroligt häftigt möte. Kollade in det över trettio år gamla klippet på Youtube. Sen fick jag bråttom. Skulle ju ut och springa med Henry M klockan fem.
Sammanstrålade med Henry och Bo L vid Kristallen. Bo grattade mig till framgången i Berlin. Överräckte en påse pappersnäsdukar, Lambi Coolmint. Smajlade. Danke Schön! Den kan säkert behövas till mina kommande "täys-istuntor" i NY. Vi fortsatte i skapligt prattempo längs Larsmovägen. Bo berättade att han också märkt att återhämtningen efter en mara kan variera kraftigt. Jag var glad över att den värsta tröttheten nog lämnat vartalon. Och att det kändes lätt att springa igen. Fick ihop drygt fjorton kilomter. Käkade vaimos snålsoppa då jag kom hem. Världens godaste. Såheså!
Hemma. Tyst i lägenheten. Käkade ett par tallrikar havreflakes. Och en filkopp. Tog en tupplur. Vaimo kom hem. Ställde sig genast vid spisen. Kokade snålsoppa. Jippie! Bytte om till träningskläder. Spelade lite SongPop på paddan. Och väntade på att klockan skulle bli fem. SongPop gillar jag skarpt. Man får höra introt till fem låtar. Sen gäller det att så snabbt som möjligt känna igen låten bland fyra alternativ. Varannan gång får man välja genré. Jag brukar välja så gamla låtar som möjligt, typ 50-tals eller 60-talslåtar. Helst skulle jag välja svensktoppslåtar från mitten av sextiotalet. Men den genren finns nog inte. Moderna låtar, punk, rap och jazz-tjafs är jag däremot värdelös på. I dag fanns det en specialare på SongPop, Elton John-låtar. Ingen, absolut ingen besegrar mig i hans låtrepertoar. Tja, kanske Elton själv och hans låtskrivarpartner Bernie. Men de spelar knappast SP. Därför gick det rätt bra för mig idag. Utom då ja tävlade mot Roland R, alias Viktor Hurmio. Då loosade jag. Förstås. Plötsligt dök en känd låt upp i min öronsnäcka. Dueling banjos, filmmusik från sjuttiotalet. Filmen hette på svenska "Den djupa floden", i original The Deliverance. Med Jon Voight och Burt Reynolds. Mindes en av scenerna som i går. En ung, blyg kille sitter högt uppe på en veranda. Spelar banjo. Möter en av filmens hjältar. Som spelar gitarr. De två börjar parata med varandra. Via sina instrument, dueling banjos. Ett otroligt häftigt möte. Kollade in det över trettio år gamla klippet på Youtube. Sen fick jag bråttom. Skulle ju ut och springa med Henry M klockan fem.
Sammanstrålade med Henry och Bo L vid Kristallen. Bo grattade mig till framgången i Berlin. Överräckte en påse pappersnäsdukar, Lambi Coolmint. Smajlade. Danke Schön! Den kan säkert behövas till mina kommande "täys-istuntor" i NY. Vi fortsatte i skapligt prattempo längs Larsmovägen. Bo berättade att han också märkt att återhämtningen efter en mara kan variera kraftigt. Jag var glad över att den värsta tröttheten nog lämnat vartalon. Och att det kändes lätt att springa igen. Fick ihop drygt fjorton kilomter. Käkade vaimos snålsoppa då jag kom hem. Världens godaste. Såheså!
Saldo: 14,5 km
Totalt: 2 852,8 km
Mål: + 42,8 km
Kanon: Dueling banjos.
Kalkon: Tja, drar väl till med en klassiker. Vikten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar