I går kväll. Försökte komma fram till dumburken. Till VM-kvalmatcherna. Trodde att det skulle gå som en dans. Men vaimo triumferade med tv-staka (fjärrkontrollen). Skulle prompt titta på Korrespondenterna från tvåan. Trots att det var uppsnack inför Sverige-Tyskland på fyran. Hämnades genom att gömma en Panterpåse jag handlat. Enkom åt min hulda i lähikauppan. Besinnade mig senare. Visade storsinne. "Panterpåsen finns städskrubben". Belöningen kom lite senare. Då jag fick se andra halvlek. Hann dessutom med halva Finlandsmatchen. Sen i säng. Svårt med nattsömnen. Precis som jag gissade. Vred mig runt i sänghalmen. Tankarna snurrade. Letade långa ord. Som skulle ge mig multum poäng. Precis som i Ruzzle, ett ordspel jag fastnat för. Sov sammanlagt ett par timmar. Max.
I morse. Steg upp klockan fem. Trött. Orkade inte koka gröt. Käkade fil i stället. Fyllde ryggväskan med en massa tavara. Prickig korv, tomater, en gurka, två skålar nötter, pepparkakor, paddan, en pappersbunt, engångsmuggar och engångsfat. Letade länge efter brillorna. Hittade dem till slut under en klädhög. Skyndade till busstationen. Kallt och mörkt ute. Markus W bakom bussratten. Visade mitt nya bildspel åt honom och en medresenär. Najs, tyckte Markus. Sen satt vi och gäspade ikapp ända till Bosund. Jag traskade den sista biten upp till skolan. Gick och drömde i min ensamhet. Men. Väcktes brutalt. Grrrrr! Vaff. Vaff. Dubbel-Grrrr! En varelse lösgjorde sig ur skuggorna vid huvudingången. En man som heter Ingo fick hjärtat i halsgropen. Gulp! WTF! Varelsen visade sig vara en megastor.......tax. Tja, stor och stor. Taxen var väl typ normalstor. Men monstret skällde för två. Minst. Vad göra? Måste ju slippa in i skolan. Tavalla tai toisella. Ordnade upp rynkorna. Stirrade monstret rakt in i ögonen. Samtidigt som jag oändligt försiktigt började söka mig mot köksingången. Vidundret tog ett par steg mot mig. Men backade genast bakåt då jag spände ögonen ännu mer. Lyckades ta mig helskinnad till köksdörren. Dök in. Och låste om mig. Varmuuden vuoksi. Pust! Grinade sen åt taxen genom fönstret i rektorsexpeditionen. Tröttheten var hetkessä som bortblåst.
Fortsatte arbetsdagen med att koka kaffe, duka lärarrumsbordet, skära upp chiabrödet och förbereda mina lektioner. Berättade åt köksan Pia om taxen. Hon skrattade. Och. Påstod att hunden inte sagt ett knyst åt henne. Orättvist! Kollegorna sade att de gillade mitt chiabröd. Vad annars skulle de säga. De tyckte också att jag dukat fint, engångsmuggar med mumin-motiv. Bättre än vanligt!
Höll mina tre lektioner. Avslutade musiktimmen i fyran med att berätta lite om min resa och om själva rejset. Sen startade jag bildspelet, vred jag upp högtalarvolymen. Och lät Joey Tempest vråla ut sin nedräkningssång. Eleverna verkade gilla. Applåderade efteråt. Femtiofyraåringen pöste av stolthet.
Tog sen tvåans buss hem. Sov hela vägen. Med munnen som en abborre på land. Märkte jag först efteråt. Pedade hem. Ylade ett patenterat ett joh-hooo för att kolla om vaimo var i jobb eller inte. Eftersom det inte kom något svarsvrål utgick jag från att hon nog jobbade. Packade träningsväskan och pedade iväg till Foto-Elite. Hämtade treans student-tackkort. En grej jag borde ha gjort för länge sedan. Vidare till Fitness. Träffade Johan B i entrén. Vi har rätt olika mål med vår gymträning. Johan vill bli stor som ett hus. Medan jag vill bli liten som en......tax. Ändå gick det bra att träna tillsammans. Helt najs träningspass, faktiskt. Även om jag kastade avundsjuka blickar mot killarna och tjejerna på löpmattan. Efter gymbesöket bastade jag. Och skyndade sen till lähikauppan. För att komplettera lärarrumsbordet med fler godsaker. Där stötte jag på Jonas H, hans fru Laura och dottern Hilma. Vi hann snacka lite löpning i kassakön. Jonas föreslog vattenlöpning som en alternativ träningsform. Tja, det borde ju passa mig. Eftersom simning inte riktigt är min tekopp.
Fortsatte sen hem till den fortfarande tomma lägenheten. Stillade den värsta hungern med ett par kanan-munaa. Loggade in på jogg.se. Konstaterade att jag halkat ner långt på listan över sprungna kilometrar 2013. Brukar normalt ligga på ungefär plats sjuttio. Nu låg jag sjuttionia. Noterade också att killen som för tillfället ligger etta har samlat på sig över 5000 kilometer. Det ger i snitt 17,5 km om dagen. Gissar att han inte har många vilodagar bakom sig. Men mest störde det mig att jag nu ligger back i min utmaning. Tror att det senast hände den 17 januari, vaimos och min bröllopsdag. Då skrev jag i min blogg "att ligga back suger". Det gör det verkligen!
Saldo: 0,0 km
Totalt: 2 885,9 km
Mål: - 4,1 km
Kanon: Att jag överlevde tax-angreppet.
Kalkon: Att ligga back suger, fortfarande.
Höll mina tre lektioner. Avslutade musiktimmen i fyran med att berätta lite om min resa och om själva rejset. Sen startade jag bildspelet, vred jag upp högtalarvolymen. Och lät Joey Tempest vråla ut sin nedräkningssång. Eleverna verkade gilla. Applåderade efteråt. Femtiofyraåringen pöste av stolthet.
Tog sen tvåans buss hem. Sov hela vägen. Med munnen som en abborre på land. Märkte jag först efteråt. Pedade hem. Ylade ett patenterat ett joh-hooo för att kolla om vaimo var i jobb eller inte. Eftersom det inte kom något svarsvrål utgick jag från att hon nog jobbade. Packade träningsväskan och pedade iväg till Foto-Elite. Hämtade treans student-tackkort. En grej jag borde ha gjort för länge sedan. Vidare till Fitness. Träffade Johan B i entrén. Vi har rätt olika mål med vår gymträning. Johan vill bli stor som ett hus. Medan jag vill bli liten som en......tax. Ändå gick det bra att träna tillsammans. Helt najs träningspass, faktiskt. Även om jag kastade avundsjuka blickar mot killarna och tjejerna på löpmattan. Efter gymbesöket bastade jag. Och skyndade sen till lähikauppan. För att komplettera lärarrumsbordet med fler godsaker. Där stötte jag på Jonas H, hans fru Laura och dottern Hilma. Vi hann snacka lite löpning i kassakön. Jonas föreslog vattenlöpning som en alternativ träningsform. Tja, det borde ju passa mig. Eftersom simning inte riktigt är min tekopp.
Fortsatte sen hem till den fortfarande tomma lägenheten. Stillade den värsta hungern med ett par kanan-munaa. Loggade in på jogg.se. Konstaterade att jag halkat ner långt på listan över sprungna kilometrar 2013. Brukar normalt ligga på ungefär plats sjuttio. Nu låg jag sjuttionia. Noterade också att killen som för tillfället ligger etta har samlat på sig över 5000 kilometer. Det ger i snitt 17,5 km om dagen. Gissar att han inte har många vilodagar bakom sig. Men mest störde det mig att jag nu ligger back i min utmaning. Tror att det senast hände den 17 januari, vaimos och min bröllopsdag. Då skrev jag i min blogg "att ligga back suger". Det gör det verkligen!
Saldo: 0,0 km
Totalt: 2 885,9 km
Mål: - 4,1 km
Kanon: Att jag överlevde tax-angreppet.
Kalkon: Att ligga back suger, fortfarande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar