I går kväll. Efter kvällslänken. Och dykningen vid parentesen. Armbågen och högra höftkulan hade tagit emot den värsta smällen. Kulan värkte lite och armbågen var blodig. Men annars var jag oskadd. Kollade på "Barna Hedenhös" och väntade på att trean skulle komma hem. Drack glögg. Klockan nio var det dags för "På Spåret". Päronskallen hängde med till Malmö. Och vaknade upp i Santiago. Shitt! Hade missat nästan hela programmet. Nåja. Kollade i stället på Marie Fredriksson som var gäst hos Niklas Strömstedt. Vilken tuff femtio-plussare! Kvart över elva ringde trean. Jag hämtade honom från Drakabussen. Han var lite besviken över att han tvingats avbryta Barrettmarschen. Sträckning i ljumsken. Men Korpral Juselius var desto stoltare över sin första vinkel. Det var vaimo och jag också.
Lördagsmorgon. Både vaimo och jag snarkade till klockan nio. Sen blev det bråttom. Den hulda ville att vi skulle hinna handla och besöka julmarknaden på Södermalm. Och då var det bara att hänga på. Förstås. Vi började med marknaden. Knökfullt med folk där. Jag tappade bort vaimo. Både en och två och tre gånger. Den tredje var värst. Ställde mig på en terrass. För att se bättre över folkhavet. Spanade tills ögonen värkte. Nope. Den hulda var uppslukad i folkvimlet. Försökte ringa. Men fick inget svar. Visste att vaimo hade bråttom till jobbet. Och att hon antagligen letade efter mig. Hur kunde hon missa mig där högt uppe på terrassen? Till slut bestämde jag mig för att gå tillbaks till svarta, inte alls rostiga. Hittar en stressad vaimo. Jag fattade nada. Du har ju för böveln varit precis lika borta från mig......som jag från dig! Eller? Det tyckte inte den hulda. Drog mig iväg till gröna butiken. Du släpper inte taget om kärran. Och går bakom mig. Precis hela tiden. Päronskallen lydde. Vaimo lassade gröna kärran full med tavara. Och så rattade ekipaget hemåt igen.
Sen var den hulda tvungen att skynda till jobbet. Och jag sökte mig till Fitness. Möttes av ett skohav i vindfånget. Lika knökfullt där som på Södermalm. Men de flesta besökarna var på väg hem efter en julfest. Jag drog på mig fivefingers och klev upp på ställets bästa matta. Kutade drygt tretton kilometer. Kändes hur lätt som helst. Töjde lite. Och satt en god stund i bastun efteråt. Köpte en läsk på väg ut. Och fick en julgåva av Milla J. En stilig FC-väska. Den kan du ta med dig till Göteborg, tipsade hon. Jag tackade så mycket. Najs!
Efter Fitnessbesöket skyndade jag mig hem till Machester City mot Arsenal. Matchen blev en målrik tillställning. Tyvärr fick kanonjärerna det mest hett om öronen. Loosade. Och släppte in sex mål! Shitt, shitt! Två förluster den här veckan. Det sliter hårt på ett inbitet kanonjärhjärta.
Gjorde käk åt trean. Tillbaks till stan. Besökte föräldrarna på Trädgårdsgatan. Och gjorde ett nytt besök i gröna kauppan. Köpte julkort. Dem skall jag skriva senare i kväll. Om jag orkar.
Loggade mina kilomterar på jogg.se. Konstaterade att jag nu ligger bara knappa tjugo kilometer på minus. Det räcker alltså med elva kilometer om dagen för att fixa utmaningen. Borde inte vålla några större problem. Tror jag.
PS
Med anledning av "incidenten" på Södermalm tror jag det är bäst för mig att kaffet står klart då vaimo återvänder från kvällsskiftet.
Saldo: 13,3 km
Totalt: 3 461,5 km
Mål: - 18,5 km
Kanon: FC-väskan
Kalkon: Manchester C - Arsenal, 6-3.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar