Fyra dagar kvar. I går kväll. Föräldramöte i Bosund skola. Många i publiken var mina gamla elever. Lyckades hålla mig någorlunda fokuserad inför åhörarskaran. Och tragglade mig igenom PPT-presentationen. Utan att skämma ut mig desto mer, tror jag. Liftade hem med Johanna J-D. Stupade i säng. Trött och hungrig. Om denna svältdag inte ger utslag på vågen så vet jag inte vad jag tar mig till! Innan jag somnade tryckte jag ännu i mig tre Burana. Bara för säkerhets skull. Vill absolut inte bli förkyld just nu!
Vaknade fyra. Steg upp. Kollade matchvikten. Sextionio-komma-åtta. Okej, ett litet utslag. Men inte alls vad jag förväntat mig. Gick och la mig på nytt. Sov en timme till. Upp igen. Käkade en filkopp. Plus havtornssaft, en vitaminbrustablett och en påse magnesium. Två Burana slank också ner. Drog på mig träningskläderna. Verkade vara kallt ute. Satsade därför på långkalsongerna och den långärmade undertröjan jag fått av vaimo. Det visade sig vara ett klokt beslut. Svinkallt ute. Nordlig vind och nära noll. Traskade iväg till Haldins gula. Dallas bakom ratten i dag också. Lovade droppa min väska vid vägrenen i byn. Hoppade av vid S-Market i Holm. Började sen kuta norrut. Benen kändes lätta och fina. Höll fem-och-en-halvminuters tempo. Men. Redan efter ett par kilometer kände jag mig märkligt orkeslös. Fick stanna ett par gånger. Antagligen berodde orkeslösheten på gårdagens kolhydrattömning och det sparsamma morgonmålet. Strax efter Näs skola fick jag syn på en fyrbent varelse som ville över vägen. Gissade på ett rådjur, typ Bambi. Men kunde lika gärna ha varit en älgkalv. Någon naturmänniska har jag aldrig varit! Nåja. Vått-Evär! Bambi glömde i alla fall att titta åt båda hållen innan hen skuttade över vägen. Såg inte den blå bilen som närmade sig norrifrån. Jag höll andan. Fruktade ett blodbad. Men. I absolut sista sekunden blev föraren i den blå bilen varse om vad som höll på att hända. Bromsade. Fick ner farten en aning. Och. Med typ en tiondels sekund till godo lyckades Bambi undvika ett besök till de sälla jaktmarkerna. Det femtiofyraåriga vittnet pustade ut. Och fortsatte sin strävsamma resa norrut. Kom till skolan strax före halv åtta. Dushade, lade träningskläderna i skolans tvättmaskin. Förberedde dagens lektionspass. Av någon konstig anledning kände jag mig inte hungrig längre. Det var jag däremot tre timmar senare. Käkade två tallrikar hönssoppa. Den godaste hönssoppan! Ever. Planerade mina lektioner till fredag och måndag. E-postade receptet åt min vikarie, Pia D. Tog sen tvåans buss hem. Sov hela hemresan. Väl framme i Jeppis gjorde jag en avstickare till Trädgårdsgatan. Morsan och farsan väntade kaffegäster. Jag stannade för att få träffa min farbror Lars J och hans vaimo Myrtel. Det är typ hundra år sen jag senast såg farbror Lars. Som, precis som sina två bröder, var en strålande löpare i sin ungdom. Jag stannade en god stund och pratade med gamlingarna. Farsan berättade att han köpt en ny bil, en silverfärgad Peugeot 308. Morsan överräckte ett bidrag till Berlinresan. Danke schön!
Efter Trädgårdsgatebesöket gjorde jag en vända hem. Men, fortsatte omedelbart till gröna butiken. Fil, bananer och tre påsar marjasekoitus i korgen. Och så två geltuber, jordgubbssmak. Men smakar bajs. Borde räcka mer än väl. Köpte också ett medel mot diarre i gröna kauppans drugstore. Tror att det hette Immodeum. Då jag kom hem hade vaimo maten på bordet. Slevade i mig en tallrik spenatsoppa och trenne ägg. Skulle lätt ha fått i mig en dubbelranson, men bärgade mig.
Först i morgon startar jag min kolhydratpåfyllning. Skall käka pasta i tre dagar. Spänningen stiger. Inga fler "riktiga" löppass före söndag. Sista jobbdagen i morgon. Sune E skall ge mina framlår en sista behandling. Som sagt. Bara fyra dagar kvar! Nu skall jag hämta upp resväskorna från källaren. Och visst är det dags för lite Buranapåfyllning. Varmuuden vuoksi.
Totalt: 2 743,4 km
Mål: + 63,4 km
Kanon: Att Bambi överlevde.
Kalkon: Anar en förkylning. Eller så inbillar jag mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar