ÄRTMINNET

Dag 266

I går kväll. Kollade på nystarten av "Bron", en svensk-dansk teveserie. Verkade lovande. Direkt i säng sen. Måndagsmorgon. Sex dagar kvar. Vaknade. Nästan lika utsvulten som igår. Men orkade inte göra en lika furstlig aamupala som då. Nöjde mig med en fil och ett par mackor. Kaffe och havtornssaft förstås. Stoppade ett rågbröd och prickig korv i ryggsäcken. Klädde på mig. Varma kläder. Reflexväst. Ville varken frysa. Och kanske dra på mig en förkylning. Eller bli ihjälkörd. Kollade att jag hade med mig allt. Plåmso-Paddan-Purkki. Tänkte på Sällskapsresan. De två fnittriga damerna på Arlandas dam-lilla-hus. De tre p:na. Check! Ropade Auf Wiedersehen åt vaimo. KA-BOMM! Smällde igen ytterdörren. Och trappade ner och ut till Treken. Letade efter nyckelknippan. Shitt. Den blev kvar i lägenheten. Traskade tillbaks. Väl medveten om att vaimo inte blir glad över att störas. Särskilt inte mitt i morgontoaletten. Plingade på dörren. Väntade. En evighet. Vaimo öppnade till slut. Sa inget. Men såg nog att jag inte stod särskilt högt i kurs. Krafsade åt mig nycklarna. Hastade iväg till Haldins gula. Som tog mig till jobbet.

Normal måndagsyrsel på jobbet. Flera elever var både trötta och hungriga efter veckoslutets strapatser. En hen berättade att hen inte käkat på tjugo timmar. Och hoppat över morgonmålet. För att hen inte var hungrig. Gissar att hen var det då skollunchen serverades! Såg många som lassade upp ordentligt med pasta och köttfärssås. Själv åt jag två lass. Lärarmötet på eftermiddagen drog ut på tiden. Så jag blev något försenad till fyra-bussen. Liftade hem med Emma M-L.

Väl hemma käkade jag en filkopp. Packade träningsväskan. Tog en knäckebrödsmacka i handen. Och skyndade mig iväg till Centralplan. KA-BOMM! Voi Raatis! I samma lägenhetsdörren slog igen. Gick det upp ett ljus. Armadis nykälknippo! Shitt pommfritt. Vaimo var visserligen hemma. Men då jag lämnade lägenheten låg hon på soffan. Dödsslut efter en jobbig jobbmåndag. Tvekade lite. Vågar jag ringa på en gång till? I samma ärende! Velade lite. Men tryckte sen försiktigt på dörrklockan. Väntade. En god stund. Ingen reaktion inifrån. Tryckte en gång till. Mera pondus denna gång. Lite längre. Korrigerade ansiktsmusklerna. Till ett neutralt, ber-så-mycket-om-ursäkt-smajl. Äntligen öppnade vaimo lägenhetsdörren. Studerade mitt ber-så-hemskt-mycket-om-ursäkt-smajl. Suckade sen djupt. Men sa inget. Jag tassade förbi henne. Krafsade åt mig nyckelknippan. Bannade de tre p:na. Voi raatis! Hur dåklo får man vaa!

Låste upp Treken. Off till Centralplan. Korta intervaller på dagens agenda. Tre kilometers uppjogg. Dynamisk rörlighet och tre koordinationslopp på det. Sen var det intervalldags, 2 x 5 x 200 m. Varje tvåhundring skulle springas på 40 sekunder. Det klarade jag ganska lätt. Snittade 37-38 sekunder per tvåhundring. Joggade ned. Töjde. Duschade. Och pedade hem. Ställde in Treken i Botanias uteförråd. Snackade lite med bröderna M på gårdsplanen. Trappade sen upp till lägenheten. Letade efter nyckelknippan. EI VOI OLLA TOTTA! Jag hade glömt nyckelknippan igen! Denna gång hängde råttboet i uteförrådets dörr! Ingen katastrof. Det var ju bara att traska efter den. Men att glömma samma sak tre gånger på en dag är definitivt tuu-mattch. Även för mig. I kväll skall jag därför snällt be att vaimo klistrar upp en post-it-lapp vid utgången. Såheså.

PS!
För att trösta vaimo gjorde jag senare på kvällen supersmarriga tacorullar.

Saldo: 7,5 km

Totalt: 2 731,7 km

Mål:  + 71,7 km

Kanon: Träningspasset gick överraskande lätt.

Kalkon: Mitt ärtminne.