FANTASY PREMIER LEAGUE

Dag 229

Fredagsmyste med vaimo i går kväll. Däst och mätt efter pizzan. Zappade mellan Moskva VM och Hauskat kotivideot. Mo Farah blev kvällens behållning. De två sista varven på 5000-meters loppet gick galet fort, en fyrtionio! Det skulle han ju för böveln bli finländsk mästare på!  Lyckade hålla konkurrenterna bakom sig på målrakan. Jag skrek av förtjusning då Mo sprängde målsnöret. Vilken fenomenal löpare. Vaimo höll med mig. Joinade hyllningskören. Att han sen är en hängiven Arsenal-supporter gör ju inte saken sämre. Förstås.

För att orka med dagens tidiga långpass ville jag gå och lägga mig direkt efter Mos ärevarv. Det fick jag inte. Stopp och belägg, vi har ju inte ens druckit något kvällskaffe, upplyste vaimo mig. Okejdå, suckade jag. Sörplade i mig kaffet. Kollade på Doobidoo. Sen fick jag lov att  krypa ner mellan lakanen. Aaaagh!

I morse. Skuttade ur dubbelsängen kvart över fem. På med långa tajtsen. Slängde ner två sockrade filkoppar och en halv liter kaffe i tanken. Ut på banan en halv timme senare. Soligt och skönt. Just ingen trafik. Borde få ihop 2,7 mil. Första tian i riktigt lugnt tempo. Tankade med russin och sportdryck. Tog upp Nokian. Ringde Henry M. Som genast lade på luren. Konstigt! Sov han fortfarande? Strax efteråt. H ringde upp. Lät yrvaken. Frågade om han var nykter. Det var han. Hade mycket riktigt försovit sig. Men hann ändå. I går kväll hade vi diilat om att vi startar klockan 7. Var och en från sin kämppä. Nu var klockan 20 före. Jag kommer, fick H framkrystat. Najs. Jag fortsatte ut mot Schaumans. Försökte öka farten lite. Enligt Szalkais program borde jag ligga på 5:20-5:31 min/km i dag. Njae! Det går nog inte, tänkte jag. Nittonde kilometern blev min bästa, 5:20. Vid Strandiskorsningen mötte jag, en fortfarande yrvaken, H. Vi följdes åt längs Larsmovägen. Snackade mycket. H drog några mindre rumsrena vitsar. Gillade. Lämnade H vid Marstrandsvägen. Tack och förlåt! Då jag svängde in på gårdsplanen visade min Garmin 26,5 km. Snittfart 5:39. Shitt! En halv kilometer för kort. Och 8 sekunder för långsam snittfart. Inget att göra åt. För nu hade jag mer än bråttom. Klockan var halv nio. Om en halv timme skulle jag döma en knattefotbollsmatch, Jaro P10 mot PeFF. Slet av mig kläderna redan i hissen. Hoppade i duschen. Drack en liter sportdryck. På med torra kläder. Som genast blev våta igen. Jälkihiki. Svettades på nytt som en gris. Hängde en visselpipa runt nacken. Trampade iväg till Rådmansgärdet. Anlände dit 15 minuter före kick off. Lätt stressad. Hade glömt min dosa hemma. Tiggde till mig en prilla av Niklas K. Domaruppdraget klarade jag bra. Matchen var lättdömd. Jaro vann med 12-0. Tror jag. Hem igen. Käkade ägg, bacon. Drack kaffe. Vilade. Fixade käk åt ettan. Spagetti med morosås. Resten av dagen fyllde jag med att vara domare. Och titta på premiäromgången av Premier League. Började inget vidare för kanonjärerna. Torskade hemma mot Aston Villa. Tror inte heller att jag samlade så värst många poäng med mitt första Fantasy PL Team, Ingos Dreamteam.
I morgon fortsätter jag och dömer ytterligare tre matcher. Ser speciellt fram emot att få vissla matchen Jaro Rockets versus GBK Tigers.

Saldo: 26,5 km

Totalt: 2 376,5 km

Mål: + 86,5 km

Kanon: Att jag hann med långpasset så länge det var uppehåll.

Kalkon: Arsenals torsk hemma mot Aston Villa.