STÖVAREN

Dag 211

I går kväll. Syrran bjöd på middag vid O'Learys. Bobby Orrs Baconburger. Nami! Efteråt kaffe och tårta på Trädgårdsgatan. Farsan berättade att han sett min målgång på Jakob halvan. "Du sprang som en stövare, med sidan före." Gillade beskrivningen. Även om sanningen smärtade. Försvarade mig med att jag var fruktansvärt trött på slutet. Då är en bra löpteknik inte prio uno. Då gäller det bara att knöla sig över mållinjen. Tavalla tai toisella. Och. Det är fullt tänkbart att jag kom i mål med sidan före. Det skall jag däremot INTE göra i Berlin och New York. 

Efter besöket på Trädgårdsgatan slängde jag mig i TV-soffan. Lotta på Liseberg och sen en Bond-rulle, Casino Royale med Daniel Craig. Trodde filmen aldrig skulle ta slut. Virrig handling. Precis alla utom dåbbel-ou-seven och månney-penni var skurkar. Snyggaste bruden dog genast. Ändå. Kämpade jag. Höll mig vaken till The End. Strax före två stöp jag äntligen i säng. Arg på mig själv för att jag inte haft vett att trycka på off-knappen.

Vaknade åtta. Tisdagsinvägning. Sjuttioenkommasex. Verkar som om viktminskningsprojektet avstannat igen. Bobby Orr och morsans jordgubbstårta fick idag iklä sig syndabocksrollen. Funderade på dagens pass. Det dåliga vädret fick bestämma. Pedade iväg till Fitness. Träffade Jonas H som just avslutat sitt pass. Snackade lite med honom. Beslöt att vi skulle länka tillsammans i morgon. Visade honom mina FiveFingers. Jonas bara fnyste åt dem. Borde nog låna Coltings bok åt honom. Värmde upp med två kilometers lätt jogg. Kände mig otroligt lätt. Undrade om det berodde på att jag skippat morgongröten i morse. Njae. Så enkelt kan det ju inte vara. Valde sedan ett halvtimmes trailpass på löpmattans display. Maxfart: 14 km/h. Maxlutning: 6,0. Svettades floder. Men passet kändes ganska lätt ändå. Avslutade med två kilometers jogg. Fortsatte med styrketräning för mage, rygg och ben. Körde lite åt armarna också. Testade en övning jag hittat i nyaste Runners World. Stod på stället. Hade en tiokilos hantel i vardera handen. Kutade enbart med armarna. Så många armpendlingar jag orkade. Upprepade övningen ett par gånger. Eventuellt borde jag ta lite lättare hantlar nästa gång. Töjde lite. Avslutade passet med tio minuter på en maskin som skakar benen. Kändes helt najs. Men vet inte om skakan-maskinen gör någon skillnad. Duschade och fortsatte hem.

Hemma. Käkade mikro-hönssoppa. Toppade den något spartanska anrättningen med Koskenlaskijas voimakas murennettua sulatejuustoa. Uutuus. Rekommenderas till alla soppor. Slappade en stund på parveke. Ända tills vaimo dök upp. Hördu, skulle du inte kunna sätta upp den där handduksstången jag köpte för två år sedan? Nope. Mitt svar kom rappt. Innan vaimo ens hann påbörja någon övertalningsprocess. Vaimo suckade. Visste att tjat inte biter på mej. Det skulle passa utmärkt en sån här regnig dag, försökte hon tamt. Nope. Du vet att jag bara strular till det. Borrar fel i badrumskaklet. Vilket jag garanterat gör. Då förstörs ju hela badrummet! Vaimo var tvungen att hålla med mig. Resignerade. Tog ett korsord. Jag fortsatte slappandet i kuvösen. Men. Ju mer jag slappade desto mer dåligt samvete fick jag. Okej, sa jag till vaimo. Jag gör det. Hämtade minst tusen verktyg från garaget. Vaimo letade fram stången. Jag mätte och siktade var jag skulle borra. Tog minst en timme innan jag vågade starta borrmaskinen. Var livrädd för att träffa någon vatten- eller elledning. Till slut hade jag åstadkommit fyra riktigt fula hål i kaklet. Du måste nog sätta silikon i hålen också, sa vaimo. WTF! Måste jag det? Tror du verkligen att jag kan pissa så högt? Nej, men det kan bli fuktigt ändå, förklarade vaimo tålmodigt. Okej. Jag strosade igen iväg till garaget. Hittade tre tuber som påminde om silikon. Tog upp alla tre. Vilken skall jag ta? Vaimo valde en åt mig. Kämpade med tuben en god stund. Hände nada. Hur mycket jag än klämde. Shitt! Innehållet måste ha torkat. Tittade på en liten oöppnad tub i stället.  Det stod faktiskt silikon på den. Greppade den i stället. Trottade in geggamojan i hålet. Sen någon slags propp. Och till slut skruvade jag fast vägghållarna. Vaimo hjälpte mig med själva stången. Speciellt rak blev den inte. Särskilt stadig blev den inte heller. Vaimo förmanade. Det är inte stången du skall hålla i då du tömmer blåsan! Jo, tack. Det fattade till och med jag. 

Efter äventyret med badrumsstången fick jag en glad överraskning av Bjarne H. Han skickade mig ett fint foto från Jakob halvan. På bilden syns jag tillsammans med Bjarne och Folke W. Är inte riktigt säker på var den knäppts. Men antar att det är strax före slutspurten. Lade ändå upp den på fb. Även om jag ser rejält sliten ut, springer jag inte som en stövare, med sidan före. :-)

Saldo: 10,1 km

Totalt: 2 175,5 km

Mål: + 65,5 km

Kanon: Fotot från Jakob halvan.

Kalkon: Badrumsstången håller max en liten kökshandduk.