Skjutsade tvåan till Vasa i går kväll. Hann snacka med honom en hel del på vägen. Najs! Bjöd honom på kaffe och tjiiskejk då han väl checkat in sin nya sextionio juuros resväska. Flyget något försenat. Sen fortsatte jag hem. Ensam. Lyssnade på Thorleifs i bilen. Galade, som vanligt, med i refrängerna. "Med dig vill jag leva all den tid jag har". Tiden flög fram. I den röda, rostiga bilen. I den varma, vackra sommarkvällen.
I morse. Vaknade halv åtta. Fortfarande ensam. Men nu i dubbelsängen. Steg upp. Vaimo gjorde tvärtom. Kom inklampande från nattvak. Dödstrött. Mens jag kände mig pigg och utvilad. Babymassageoljan hade gjort underverk med mina ben. Kändes som nya. Jess!
Käkade två filkoppar toppade med djupfrysta bär. Ägg, bacon och kaffe. Minimalt med kolhydrater. Klockan nio sammanstrålade jag med Esse S, Kenneth M, Harald F, Jimmy W, Leif N, Calle B och Olli N vid Centralplan. Bar bort kravallstaket. Transporterade bort de mobila läktarna. Fick höra av Esse att fyra Jarospelare skulle magnetröntgas idag. Segern mot VPS blev sannerligen dyrköpt. Efter ett par timmars slit fortsatte jag med dagens träningspass, ett tröskelpass. Det innebär snabb men kontrollerad fart. Snäppet lugnare än snabbdistans men klart snabbare än distanslöpning. "Tröskel" anger att man ska precis ligga på eller strax under den fart där kroppen börjar ansamla mjölksyra. Värmde upp med två lätta kilometrar. Fortsatte med dynamisk rörlighet och tre koordinationslopp på hundra meter. Konstaterade med en viss besvikelse att det numera tar nästan tjugo sekunder att springa en hundring för mig. I min ungdom kutade jag samma sträcka på drygt tolv. Men. Det var då det. Nu är nu. Och nu var det dags för den första av två tre-kilometers trösklar. Siktade på att springa 4:45-4:50 min/km. Redan från första steget kände jag att löpningen flöt riktigt bra. Lite för bra tillochmed. Första kilometern på 4:08. Tog det lite lugnare de två följande. I mål på 13:14. Snittade 4:25. Alltså tjugo sekunder snabbare fart än vad Szalkai rekommenderat. Vilade en minut. Dags för den andra tröskeln. Började inte lika hårt denna gång. Sprang jämnare. Tog sju sekunder längre. Snittade 4:27. Kände mig både pigg och nöjd efteråt. Joggade ytterligare två kilometer. Sen slängde jag mig raklång på magen i gräset. Bredvid träningsväskan. I den satt Thorleifs. Drog upp båda fötterna mot avloppet. Töjde framlåren en god stund. Ända till någon klappade mig på axeln. Va ligger tu jär å latar de? Vände mig och kisade mot rösten. Den tillhörde Bo L. Som precis hade anlänt till Centralplan. Bo vann Jakob halvans fyrtioårsklass på den utmärkta tiden 1:25:10. Skulle ha placerat sig sjätte i allmänna klassen. Vi snackade en stund om loppet och om hur våra kroppar kändes dagen/dagarna efteråt.
Fortsatte direkt till jobbet. Fixade en hel del pappersarbete. Betalade räkningar. Ringde och pynjade. Stannade på i rektorsexpeditionen ett par timmar. Klockan halv fyra var jag klar. Styrde den röda rostiga mot Jeppis igen. I kväll bjuder lillasyster Barbro J-R på mat. Syrran passerade redan i april femtioårs-strecket. Men ännu har vi inte haft tid att uppmärksamma den milstolpen. Det gör vi i kväll på O´Learys. Sen blir det tårta hos m & p på Trädgårdsgatan.
Saldo: 10,3 km
Totalt: 2 165,4 km
Mål: + 65,4 km
Kanon: Tröskelpasset
Kalkon: Många skadade Jarospelare
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar