I går kväll. Efter Fitnesspasset. Loggade mina kilometrar. Plötsligt låg jag bara sexti på minus. Najs! Solsidan och Johan Falk. I säng först vid midnatt.
Vaknade fyra. Av näsblod. Shitt! Antingen var jag sliten efter söndagens dubbelpass. Eller så hade jag letat efter snorogubbar i sömnen. Antagligen en kombination av båda. Somnade om. Och steg upp en timme senare. Käkade en tallrik havreflakes. Och drog på mig träningskläderna. Off till busstation i röda, rostiga. Terho H bakom gula bussratten. Hamnade att göra en u-käännös vid Schaumans eftersom järnvägsbommarna igen var nere! Vilken fars!
Jag klev av i Holm. Kände genast att det skulle bli en tung resa till jobbet. Två pass igår, motvind, och oplogat. Benen bad om nåd. Skrek efter vila. Var tvungen att ta det riktigt försiktigt. Höll knappt styrfart. Stannade flera gånger. Till slut kom jag in i byn. Böjde mig för att ta upp träningsväskan som Terho droppat åt mig. En bil stannade. Sonja R erbjöd sig att ta med den tunga väskan i sin Fiat. Det fick hon naturligtvis. Och jag drog en lättnadens suck. Härligt med hjälpsamma kollegor. Släpade mig de sista hundra metrarna fram till skolan. Satte mig i vindfånget. Och pustade ut. En god stund.
Duschade, drog på mig kompressionsstrumporna. Via gymnastiksalen till rektorsexpeditionen. Min kollega Jens hade under söndagen varit i skolan och förberett en Lego-Robotvecka. Massor av datorer och legobitar. Förutspådde en kul, annorlunda och lärorik dag för eleverna. På förmiddagen hann jag med ett besök i förskolan. Julpyssel på gång. Personalkaffet låg på mina axlar. Slängde fram kakan jag köpte på julbasaren. Kollegorna verkade gilla. Frågade efter receptet. Vilket jag naturligtvis inte hade. Efter kaffebjudningen bad jag vår skolhälsosyster kolla mitt hemoglobin. Misstänkte att det kunde ligga alldeles för lågt efter mängdträningen i november. Sen har jag ju också blött näsblod, senast i morse. Syster Susanne var genast med på noterna. Tja, det verkar i alla fall vara mörkrött och trögflytande. En riktig iakttagelse. Mittarin visade 154. Min oro var alltså obefogad. Höll ännu ett lärarmöte innan jag stängde rektorsexpeditionen. Tog gula hem till Jeppis. Lasse B bakom ratten. Jag sov hela vägen.
Möttes igen av en tom och mörk lägenhet. Vaimo i gröna butiken. På köksbordet låg dagens post. En lasku och en cd med bilder från NYCM. Najs! Jag ställde mig vid spisen. Och gjorde tacos. Den hulda var måttligt förtjust över rullarna. Efter maten dök farsan upp. Med ett paket Juhla Mokka. Som vaimo fick för att hon skulle klippa honom.
Senare på kvällen beslöt sig päronskallen för att ge benen ledigt från jobbet i morgon. Det betyder förstås att mina minuskilometrar igen vänder åt fel håll. Men. Den smällen får jag ta. Jag har trots allt kutat tjugo dagar på raken. Senaste vecka över hundra kilometer! Det beslutet står jag nog fast vid. Tror jag?
Jag klev av i Holm. Kände genast att det skulle bli en tung resa till jobbet. Två pass igår, motvind, och oplogat. Benen bad om nåd. Skrek efter vila. Var tvungen att ta det riktigt försiktigt. Höll knappt styrfart. Stannade flera gånger. Till slut kom jag in i byn. Böjde mig för att ta upp träningsväskan som Terho droppat åt mig. En bil stannade. Sonja R erbjöd sig att ta med den tunga väskan i sin Fiat. Det fick hon naturligtvis. Och jag drog en lättnadens suck. Härligt med hjälpsamma kollegor. Släpade mig de sista hundra metrarna fram till skolan. Satte mig i vindfånget. Och pustade ut. En god stund.
Duschade, drog på mig kompressionsstrumporna. Via gymnastiksalen till rektorsexpeditionen. Min kollega Jens hade under söndagen varit i skolan och förberett en Lego-Robotvecka. Massor av datorer och legobitar. Förutspådde en kul, annorlunda och lärorik dag för eleverna. På förmiddagen hann jag med ett besök i förskolan. Julpyssel på gång. Personalkaffet låg på mina axlar. Slängde fram kakan jag köpte på julbasaren. Kollegorna verkade gilla. Frågade efter receptet. Vilket jag naturligtvis inte hade. Efter kaffebjudningen bad jag vår skolhälsosyster kolla mitt hemoglobin. Misstänkte att det kunde ligga alldeles för lågt efter mängdträningen i november. Sen har jag ju också blött näsblod, senast i morse. Syster Susanne var genast med på noterna. Tja, det verkar i alla fall vara mörkrött och trögflytande. En riktig iakttagelse. Mittarin visade 154. Min oro var alltså obefogad. Höll ännu ett lärarmöte innan jag stängde rektorsexpeditionen. Tog gula hem till Jeppis. Lasse B bakom ratten. Jag sov hela vägen.
Möttes igen av en tom och mörk lägenhet. Vaimo i gröna butiken. På köksbordet låg dagens post. En lasku och en cd med bilder från NYCM. Najs! Jag ställde mig vid spisen. Och gjorde tacos. Den hulda var måttligt förtjust över rullarna. Efter maten dök farsan upp. Med ett paket Juhla Mokka. Som vaimo fick för att hon skulle klippa honom.
Senare på kvällen beslöt sig päronskallen för att ge benen ledigt från jobbet i morgon. Det betyder förstås att mina minuskilometrar igen vänder åt fel håll. Men. Den smällen får jag ta. Jag har trots allt kutat tjugo dagar på raken. Senaste vecka över hundra kilometer! Det beslutet står jag nog fast vid. Tror jag?
Saldo: 12,5 km
Totalt: 3 232,5
Mål: - 57,5 km
Kanon: Bilderna från NYCM.
Kalkon: Jättejobbig morgonlänk.
4 kommentarer:
Firenze Marathon på 3.49. Kullerstenarna sög krafter ur benen.
Grattis Maria! I NY skulle jag ha varit jättenöjd med den tiden. Kullerstenar måste vara skitjobbiga att springa på.
Vissa läkemedel kan öka risken för näsblod.
Burana och Aspirin är två receptfria värkmediciner, som kan öka benägenheten för näsblod. Testa därför med att ta Panadol (paracetamol) i stället för Burana vid tillfällig värk mm. Näsan klarar panadolen bättre.
”Hur kan man undvika att få besvär?
Om man är förkyld och behöver snyta sig kan man i stället torka näsan försiktigt. Man kan också skölja näsan med koksaltlösning, som finns som droppar eller sprej på apotek. Om man vill blanda koksaltlösningen själv tar man en milliliter – ett kryddmått – salt i en deciliter vatten. Man kan koka upp lösningen och låta den svalna, men det är inte nödvändigt att koka vattnet. För att få in koksaltlösningen i näsan kan man fukta en bomullstuss eller använda en liten plastspruta som finns på apotek. För slemhinnor som känns torra och såriga kan man pröva mjukgörande nässprej med sesamolja som finns på apotek. ” källa:www.fass.se ”
(hoppas att detta är till hjälp)
Thanx för de fina tipsen Anonym!
Lovar att testa dem nästa gång kranen börjar rinna.
:-) Ingo
Skicka en kommentar