onsdag 5 juni 2013

PEFFANMINNEN

Dag 156
I går kväll. På Nice Run. Kollade in tjejer i massor tillsammans med Henry M, Bjarne H, Bo L och Kristian L. Bos vaimo, Anette kom först i mål. Grattis! Min vaimo pinnade också på lite extra då hon fick syn på mig. Efteråt beslöt Henry, Bo och jag att fara på en gemensam kvällslänk. Även om det var rätt mulet, så passade jag på att testa mina nya löparbrillor. Bo och Henry garvade åt min utstyrsel. Brillorna funkade någorlunda. Inte så tajta som jag hade hoppats, men det beror väl mest på min överstora klyvare. Antar att man nog kan justera brillorna lite. Vi fick ihop drygt 14 km och efteråt kunde jag konstatera att jag kutat prick 1600 km i år. Senare på kvällen ringde jag trean och erbjöd mig att skjutsa honom till inträdesförhöret vid PF i Vasa nästa dag. Alltså i dag. Han verkade bli glad åt erbjudandet.
I morse. Vaknade klockan fem. Käkade en chiagrötstallrik. I brist på morsans äppelmos, så blandade jag i några sura bär som jag hittat i frysen. Ringde och väckte trean. Han befann sig på ett konfirmationsläger ute vid Pörkenäs lägergård, Hemmet vid havet. Jobbade som hjälpledare på ett skriftskolläger. Off till Vasa strax före sex. Erbjöd trean ratten, men han ville att jag skulle köra.  Okej. Stannade, som vanligt, vid ABC i Oravais. Jag åt en veitbullo ti kaffi. Trean handlade kolmioleivät  och en Battery. I Vasa körde vi några varv kring akademibyggnaden innan vi hittade ingången. Väl inne fick jag en stark känsla av déjá vu. Mindes mitt eget inträdesförhör till Peffan, 1980. Först skulle alla sökande skriva en uppsats. Ämnet har jag glömt, men platsen glömmer jag aldrig. Von Schantz auditorium, även kallad sextian, i gamla PF på Kyrkoesplanaden. Förhöret fortsatte med pianospelning hos Pelle J. Jag svettades och klinkade fram någonting heimlaga med gitarrackord.  Pelle var föga imponerad. Men värre skulle det bli. Teckning. Jag tecknar fortfarande som en femåring.  Minns inte vad jag presterade då, men någonting för Louvren blev det garanterat inte. Dagen avslutades  med en provlektion. Tror att jag höll min för några fjärdeklassister. Minns att den gick någorlunda bra. Efter provlektionen intervjuades jag av tre PF-lärare som suttit som åhörare. Resultatet kom några veckor senare. Jag hade bara lyckats knipa en reservplats. Den platsen förvandlades, tack och lov, under sommaren till en studieplats. Och i augusti 1980 rattade jag mitt flyttlass till tjugoåttan i Lärkan, Vörågatan 4. Det första studieåret delade jag ett litet rum med Stefan F från Eura. I lägenhetens andra sovrum bodde festprissarna Pelle H från Pörtom och Benkku K från Lovisa. Mikä porukka! Livet lekte. 
Tillbaka till nutid. Väntade tills trean var klar med sin första uppgift, en uppsats. Gott om tid till nästa utmaning. Vi körde därför till MySports. Hittade ett par Nike-shorts. Borde passa bra ihop med mina Free-dojor. Under tiden hade magen börjat kurra. Kollade Panoramas lunchmeny. Hönssoppa, fisk och lever. Tilltalade varken trean eller undertecknad. Okej. Det får bli Rax igen. För att slippa betala parkeringsavgift, ställde jag bilen långt från restaurangen. Egentligen inte så långt, men vi gick lite galet så det blev väldigt många steg ändå. Trean knorrade. Varför gick vi sådär? Sådär går man då man saknar lokalsinne, svarade jag uppgivet. Se det som vardagsmotion, vettja! Trean var mätt innan jag ens hunnit påbörja min buffé. Väntade ändå snällt på sin gamla far. Efter ett visst letande hittade jag tillbaks till bilen. Den stod faktiskt ganska nära vår lunchplats. Tillbaks till inträdesförhöret. På vägen dit passade jag på att köpa ett helt kilo chiafrön. Borde räcka över sommaren. Väntade på trean ett par timmar. Somnade nästan. Sedan fortsatte Vi fortsatte vi raka vägen till Pörkenäs. Där skiljdes vi åt och jag fortsatte hem. Mission completed. Där hemma. Fixade käk åt ettan. Bakade bröd. Tog en tupplur. Ettan frågade om jag skulle komma på derbyfotboll, PeFF-Esse IK 2. Naturligtvis, jag kan ju springa dit så får du skjutsa hem mig sen. Så blev det. Kutade till Falli. Gladdes åt lätta ben och en kraftig medvind. Snittade under 5 min/km. Najs! Fick ihop en knapp mil. Duschade och böt om till åskådarkläder. I halvtid låg hemmalaget under med 0-1. Ettan satt som myggmat på avbytarbänken.

Saldo: 9,5 km

Totalt: 1 609,5 km

Mål: + 49,5 km

Kanon: Studietiden

Kalkon: Att jag inte fattade det då!


2 kommentarer:

Anonym sa...

Norra damsektionen (10 kvinnliga lärare från nejden som blev klara från PF 1980)har också träffats i Vasa idag. Under lunchen träffade vi Pelle J och hans slutkommentar var "och ni har börjat se gamla ut" vilket vi naturligtvis inte ville höra. Annars en mycket trevlig dag.
Maria

INGO sa...

Kul med återföreningar. Gissar att det var en felsägning av Pelle J. :-)