Tisdag. Invägningsdag. Numera också vilodag. Upp på vågen klockan fem. Sjuttiotvå komma två. På västfronten intet nytt. Ökat nästan ett halvt kilo sen senast. Alltså fyrahundra gram fläsk till att bränna bort, suckade jag uppgivet för mig själv.
Off till jobbet. En intensiv dag väntade. Klassundervisning, gymnastik och massor av skrivbordsarbete. Stressade. Mitt i all röran. Farfar i skolan fyllde 60. Vi överraskade honom med blommor, elevteckningar och tårta i lärarrummet. Hurra för världens bästa skolfarfar!
Korvsoppa till lunch. Jag åt som en häst. Köksorna hade dessutom lyxat till soppan med hembakt bröd. Underbart gott. Definitivt en kanonkandidat! Jag bad att få receptet. Funderar på att ta fram mina baktalanger. Kanske jag kan hotta upp brödet lite till med mina Chiafrön. Förresten. Jag har glömt. Hittade i lördags Chiafrön i Tampere också. Dessutom mycket billigare! Påsen som i Jeppis tingade 12:60 kostade i Koskikeskus bara 7:50. Hur i helskotta är det möjligt?
Direkt efter jobbet stressade jag vidare. Först till Norlic (bokföringsbyrå) för att underteckna Jaros deklaration. Sen till Idrottsgården. Lämnade in en bidragsansökan. Fortsatte tillbaks till Larsmo. Tankade bilen. Snabbhandlade lite käk. Hann precis i tid till min audiens hos Sune, min hovmassör. Strippade. Voi raatis! Eftersom jag planerat att springa till jobbet i morgon bitti, hade jag lämnat mina civila kläder på jobbet. I stället hade jag tagit jag på mig mina löparkläder. Därför stod jag nu där i ett par långa Catmando-kalsare. Kunde ju för böveln inte bli masserad i dem! Alternativet att ligga med rumpan i vädret tilltalade mig inte heller. Sune fattade snabbt.
Korvsoppa till lunch. Jag åt som en häst. Köksorna hade dessutom lyxat till soppan med hembakt bröd. Underbart gott. Definitivt en kanonkandidat! Jag bad att få receptet. Funderar på att ta fram mina baktalanger. Kanske jag kan hotta upp brödet lite till med mina Chiafrön. Förresten. Jag har glömt. Hittade i lördags Chiafrön i Tampere också. Dessutom mycket billigare! Påsen som i Jeppis tingade 12:60 kostade i Koskikeskus bara 7:50. Hur i helskotta är det möjligt?
Direkt efter jobbet stressade jag vidare. Först till Norlic (bokföringsbyrå) för att underteckna Jaros deklaration. Sen till Idrottsgården. Lämnade in en bidragsansökan. Fortsatte tillbaks till Larsmo. Tankade bilen. Snabbhandlade lite käk. Hann precis i tid till min audiens hos Sune, min hovmassör. Strippade. Voi raatis! Eftersom jag planerat att springa till jobbet i morgon bitti, hade jag lämnat mina civila kläder på jobbet. I stället hade jag tagit jag på mig mina löparkläder. Därför stod jag nu där i ett par långa Catmando-kalsare. Kunde ju för böveln inte bli masserad i dem! Alternativet att ligga med rumpan i vädret tilltalade mig inte heller. Sune fattade snabbt.
- Du får låna ett par av mina kortkalsonger.
- Voi kiitos!
Upp på britsen i Sunes kalsipper. Funkade. Lade mig på magen. Sune satte i gång. Vaderna. Check. Baklåren. Check. Men sen! Ischiasnerven. Göta Petter vad den ömmade! Jag kråmade mig som en orm på massagebänken. Skrek som en stucken gris. Tur att ingen satt i väntrummet. Fick till slut äntligen vända på mig. Lite stretching följde. Höger knä till höger bröstvårta och samma procedur med det andra. Inte en chans! Inte ens ditåt. Massagen avslutades med att framlåren fick sig en rejäl genomgång. Hur skönt som helst! Tackade, betalade och bokade in en ny tid om tre veckor.
På hemvägen gjorde jag ännu en avstickare till mina föräldrar. Fick en burk kanongod äppelmos av morsan.
Totalt: 832,1 km
Mål: + 52,1 km
Kanon: Skollunchen med korvsoppan och det hembakta brödet.
Kalkon: Kalsongblundern
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar