Sprang årets i särklass jobbigaste länk i morse. Vaknade vid femsnåret med en brinnande huvudvärk, stela leder och feberfeelis i kroppen. Funderade på att skippa morgonlänken, men övertalade mig själv att inte avvika från upplägget. Eller som John Wayne skulle ha sagt: "A man's gotta do what a man's got to do!"
Beslöt mig iaf för att ta det riktigt, riktigt lugnt. Masade mig i knapp styrfart runt Bosundrundan. Hela kroppen protesterade mot behandlingen, men jag bet ihop och lyckades ta mig runt. Sluttiden på den drygt 8 km långa slingan blev bedrövliga 54:57. Mitt personbästa ligger på 37:19!
Okej, bara att glömma och koncentrera sig på att få kroppen i skick till morgondagens utmaning; HOP-HAB CUP, deltävling 4. De tre tidigare tävlingarna har jag sprungit den 9,6 km långa banan med följande resultat: 47,08-47:15-45:35. I morgon siktar jag på att komma under 45 minuter. Just nu känns det som en alltför optimistisk målsättning men, som så många andra löpare, så brukar jag tagga till rejält då det är tävlingsdax.
Saldo: 8,2 km
Totalt: 111,6 km
Mål: + 21,6 km
Kanon: John Wayne
Kalkon: Min kropp
2 kommentarer:
Starkt Ingo! Som du vet så hade jag också dragit ut även om kroppen sade ifrån, MEN ta det lugnt! Målet är 365 mil på 365 dagar, utan tidspress av vad jag kan utläsa. Glöm tiderna när det är motigt, och ta hand om hälsan! Men gör dina mil :-)
Vänligen
Mathias
Tack Mathias! Jag minns att du hade en jävlaranammainställning som jag beundrade. Ska försöka ta det lugnt, men lätt är det sannerligen inte. Tiderna struntar jag faktiskt i under dagar som denna. Mina mil går före allt annat!
Vänlige
Ingo
Skicka en kommentar